* Vissa korvskinn är gjorda av viskos.

* I NASA:s rymdkapslar finns ett viskostyg som tål + 3600° C.

* Viskos finns i tamponger och blöjor.

Viskos andas lika bra som bomull men kan inte tvättas lika hårt som bomull, eftersom fibern blir svagare när den är blöt (bomullsfibern är starkare än viskos i väta). Däremot håller viskosfibern färg bättre än bomull, och lin. Om viskosfibern är färgad med färg av god kvalité,( som våra tyska färger) så bleks tyget knappt alls, hur mycket du än tvättar.

Förenklat kan man säg att man gör en "sirap" av cellulosan som man spinner till trådar genom ett munstycke. De färdiga tygerna kallas bland annat för, Viskos, Rayon, Modal,Tencell, Lyocell etc. Men även cellulosaprodukten i processen före tygtillverkning kallas viskos och används inom många andra produktområden.

Från Domsjö Fabriker kommer till exempel viskosen till det temperaturtåliga tyget i NASA:s rymdkapslar och vissa blöjor vi köper i Sverige. De exporterar även mycket viskos till Asien. Fabrikerna där blandar vår viskos i sin, för att få bra kvalité. Det kan alltså finnas svenska träd i de kläder jag tillverkar. Det kan ju verka onödigt med alla transporter. Samtidigt sker ett samarbete mellan svenska företag med hög miljömedvetenhet och Asiatiska med lägre, och förhoppningsvis lär vi något av varandra.

Domsjö Fabrikers system är helt slutna och de återanvänder 98% av alla kemikalier. När tillverkningen sker på det sättet, är den mycket miljövänlig. Fabrikerna som tillverkar viskos i Indonesien varierar i modernitet, men de ligger före Indien och Kina miljömässigt. Bomull som inte är ekologiskt odlad kräver 1 kilo gift per kilo bomull, och bara 1% av all bomullsproduktion i världen odlas ekologiskt.

I Indonesien odlas ingen bomull alls, all bomull importeras. Det är det svårt att få tag på ekologisk bomull där jag tillverkar, så då jobbar jag hellre med viskos. Men inte bara därför. Jag gillar det sätt viskostyger faller mjukt över kroppen och den djupa lyster färgerna får när jag skapar mina tygmönster.